Om ni sitter i en BRF-styrelse har ni förmodligen redan hört att förpackningssorteringen ska ske vid fastigheten från 2027. Det vet de flesta vid det här laget. Frågan som färre har svar på är den praktiska: hur gör man egentligen? Vad kostar det, vilken lösning passar vår fastighet, och i vilken ordning behöver saker hända för att vi inte ska sitta med halvfärdiga lösningar i december?
Det här är en guide för er som behöver ta projektet från styrelsebord till färdigt resultat.
Börja med fastigheten, inte med lagen
Det är lätt att fastna i regelverket. Men den viktigaste frågan handlar inte om paragrafer utan om kvadratmeter. Hur ser ert nuvarande soprum eller miljörum ut, och hur mycket ryms där?
De flesta äldre flerbostadshus har miljörum dimensionerade för restavfall och kanske matavfall. Nu ska det till kärl för ytterligare fem fraktioner: pappersförpackningar, plast, metall, färgat glas och ofärgat glas. Det är en rejäl ökning i antal behållare, och det är sällan så att alla får plats utan att något ändras.
Gör en enkel inventering först. Mät ytan, dokumentera vad som står där i dag och räkna ut hur mycket fritt utrymme som finns. Det ger er ett utgångsläge som avgör allt annat — budget, lösningstyp och tidplan.
Tre vägar att lösa det — och vad de kostar
Det finns ingen universallösning. Vilken väg som passar beror på hur er fastighet ser ut rent fysiskt. Här är de tre vanligaste alternativen, med en ärlig bild av vad de innebär.
Anpassa befintligt miljörum
Det enklaste och billigaste alternativet om utrymmet redan finns men bara behöver omorganiseras. Det kan handla om att byta till smalare eller stapelbara kärl, flytta om befintliga behållare eller ta bort saker som inte behöver stå i miljörummet.
Kostnaden ligger ofta på några tusen kronor för nya kärl och skyltning. Om det behövs mindre byggjobb — en ny vägg, bättre ventilation, bredare dörröppning för kärldragning — hamnar ni snarare på tiotusentals kronor. Inget bygglov krävs så länge ni inte ändrar fasaden eller gör tillbyggnader.
Det här fungerar bäst för föreningar där miljörummet redan är relativt rymligt och bara behöver anpassas för fler fraktioner.
Bygga nytt eller bygga om
När befintligt utrymme inte räcker kan det krävas en om- eller tillbyggnad. Det kan vara allt från att slå ut en vägg till att bygga ett fristående avfallshus på gården. Här pratar vi om en annan storleksordning — budgetar från 50 000 kronor upp till flera hundra tusen, beroende på omfattning.
Tänk på att en tillbyggnad eller ett nytt fristående hus ofta kräver bygglov. Handläggningstiden varierar mellan kommuner, men räkna med minst åtta till tio veckor. Att söka sent 2026 och hoppas hinna innan årsskiftet är en dålig plan. Söker ni under första halvåret 2026 har ni marginal.
Innan ni drar igång ett byggprojekt, kontrollera vad kommunens avfallsföreskrifter säger om utformning. Krav på framkomlighet för sopbilar, ventilation, belysning och brandskydd skiljer sig åt.
Markbehållare eller underjordiska lösningar
För fastigheter med trång gård men tillgänglig mark kan underjordiska behållare vara ett alternativ. En markbehållare tar minimalt med yta ovan mark men rymmer betydligt mer under ytan. De är diskreta, luktar mindre och behöver tömmas mer sällan.
Nackdelen är priset. Installation av markbehållare kostar vanligtvis från 30 000 till 80 000 kronor per behållare, och ni behöver flera. Räkna med att totalkostnaden landar på hundratusentals kronor. Det krävs dessutom grävning, ofta marklov, och samordning med eventuella ledningar i marken. Det är en lösning som behöver planeras minst ett år i förväg.
Mobila sopsugar är ett annat alternativ som dykt upp på marknaden, men de passar bäst för större nybyggnadsprojekt och är sällan kostnadseffektiva för enstaka föreningar.
Tidplanen de flesta underskattar
Det vanligaste misstaget är att behandla omställningen som en inköpsfråga — ”vi beställer kärl och fixar skyltning, klart.” I verkligheten är det ett litet projekt med flera beroenden, och det är beroendekedjan som tar tid.
En realistisk tidplan ser ofta ut så här:
Hösten 2025 – våren 2026: Inventera utrymmen, kontakta kommunens avfallsbolag, ta reda på vilka kärl som behövs och vad kommunen erbjuder. Begär in offerter om ni behöver bygga om. Lyft frågan på en stämma om det krävs beslut om större investeringar.
Våren 2026: Sök eventuellt bygglov. Beställ kärl. Upphandla entreprenör om ombyggnad behövs. Börja informera de boende om vad som kommer att förändras.
Hösten 2026: Genomför ombyggnad eller installation. Starta en testperiod. Sätt upp skyltning. Justera vid behov. Flera kommuner rullar ut den fastighetsnära hämtningen redan under hösten 2026.
1 januari 2027: Allt ska vara på plats.
Den som börjar våren 2026 har marginal. Den som börjar hösten 2026 har det inte — särskilt inte om bygglov, stämmobeslut eller entreprenörsupphandling behövs.
Så räknar ni på kärlbehovet
Hur många kärl som behövs beror på antal hushåll och hur ofta tömning sker. Plast och papper genererar mest volym — det är nästan alltid dessa fraktioner som kräver störst kärl eller tätast tömning. Glas och metall tar mindre plats men behöver separata behållare (färgat och ofärgat glas ska isär).
En tumregel för en medelstor förening med 30–50 lägenheter:
- Pappersförpackningar: 1–2 kärl à 370–660 liter
- Plastförpackningar: 1–2 kärl à 370–660 liter
- Metallförpackningar: 1 kärl à 140–240 liter
- Färgat glas: 1 kärl à 140–240 liter
- Ofärgat glas: 1 kärl à 140–240 liter
Exakta volymer varierar beroende på hämtningsintervall. Kommunens avfallsbolag kan hjälpa er att dimensionera rätt — de flesta har beräkningsverktyg som utgår från antalet hushåll. Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen ger vägledning kring mått och framkomlighet.
Pengarna — vad ni betalar och vad ni slipper
Det är värt att separera kostnaderna tydligt, för blandningen skapar onödig förvirring i många styrelser.
Ni slipper betala för: Själva hämtningen av förpackningsavfall. Den finansieras av förpackningsproducenterna via kommunen. Det regleras i förordningen om producentansvar för förpackningar och är alltså inte en kostnad som landar på föreningen.
Ni betalar för: Ombyggnad av miljörum, inköp av kärl, eventuella markbehållare, bygglov, entreprenadkostnader. Det här är föreningens investering.
Ni kan spara på: Restavfall. I kommuner med viktbaserad taxa minskar kostnaden för restavfall när förpackningarna sorteras ut. Hur stor besparingen blir varierar, men det är en post som kan väga upp en del av investeringen över tid.
Om kostnaden överstiger vad styrelsen har mandat att besluta om behöver frågan tas på en föreningsstämma. Planera för det — en extrastämma tar tid att kalla till, och ni vill inte att tidsplanen hakar upp sig på ett stämmobeslut som kunde ha fattats tre månader tidigare.
Kommunikationen med de boende
Det här underskattas ofta, men ett väl genomfört informationsarbete avgör om sorteringen faktiskt fungerar i praktiken. Ett nytt miljörum med sju fraktioner och otydlig skyltning leder till felsorterat avfall, klagomål och onödig merarbete.
Några saker som gör skillnad:
Använd de nationella sorteringssymbolerna från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen — de flesta känner igen dem sedan tidigare. Sätt tydliga skyltar på varje behållare, gärna med bild på vad som ska och inte ska läggas där.
Skicka ut information i god tid innan förändringen. Förklara varför det ändras, vad det innebär för de boende och var de hittar de nya kärlen. En lapp i trapphuset räcker inte — kombinera med mejl, nyhetsbrev eller information på föreningens hemsida.
Följ upp efter en månad. Kontrollera om felsorterat avfall hamnar i fel kärl och justera skyltning eller placering vid behov. De första veckorna sätter mönstret.
Tre misstag som kostar tid och pengar
Vänta på att kommunen ska lösa allt. Kommunen ansvarar för hämtningen, men det är föreningen som ansvarar för att möjliggöra sorteringen i fastigheten. Att sitta och vänta på besked som aldrig kommer är det vanligaste sättet att hamna i tidsnöd.
Underskatta utrymmet. Många styrelser tänker ”vi ställer in några kärl till” utan att mäta. Fem nya fraktioner tar plats. Mät först, planera sedan.
Hoppa över stämmobeslutet. Om ombyggnaden kostar mer än vad styrelsen har mandat för krävs stämmobeslut. Att först bygga och sedan be om godkännande är varken juridiskt hållbart eller bra för förtroendet bland medlemmarna.
Vill ni ha stöd i processen?
Från inventering och kärldimensionering till upphandling av entreprenör och informationsmaterial till de boende — hör av er om ni vill ha hjälp att driva projektet utan onödiga omvägar. Vi har erfarenhet av omställningen och vet var det brukar haka upp sig.